När kräftorna är urätna tar jag skalen och kokar ur varenda droppe smak, och får en helt underbar buljong.
Lika enkelt som genialt.
Det du behöver:
Kräftskal
Vatten
Lägg skalen på en plåt och skjutsa in dem i ugnen, på 200 grader i sådär en kvart. Det torkar ut skalen och du får en skarpare smak. Buljongen blir också mörkare.
Häll i skalen i en kastrull och ös på med vatten tills allt är täckt. Koka ett par timmar. Häll upp, frys in eller använd direkt. Din fisk- eller skaldjurssoppa kommer att slå svärmor med häpnad – jag lovar!
FOTNOT: Om du vill göra en snabbare variant kan du lägga skalen i en stekpanna, i med lite olivolja, lite vilök, lite persilja. Fräs. Häll på vitt vin. Låt puttra en stund. Sila bort skräp. Klart att använda till sås eller soppa!
"Det finns ingen mer än han, som kan äta kräftor i Sverige, och när han ser någon annan råka äta kräftor säger han: Du kan inte äta kräftor." - August Strindberg
2011-07-29
2011-07-28
Recension – Lobsters spanska jumbokräftor 2011
För det första vill jag påpeka (jag kan inte göra det nog många gånger) att du MÅSTE koka egen lag och låta kräftorna ligga åtminstone tolv timmar innan du äter dem. Gör du det blir de billigaste kräftorna underbara. Så. enkelt. är. det.
Men. Det finns olika skal, köttmängd, storlek och färg. Där ser jag ett recensionsvärde
Det lustiga är att de spanska kräftorna som vi kan köpa är samma sort som de kinesiska, men de turkiska kräftorna tillhör däremot en annan familj. Turkiet och Spanien ligger ju som bekant förhållandevis nära varandra. Det är långt mellan Spanien och Kina.
Hur som helst, att äta spanska kräftor är således ungefär samma sak som att äta kinesiska. Smaken är i princip densamma, och stjärtarna är lika välfyllda. Klorna är olika från kräfta till kräfta, både när det kommer till köttets konsistens och mängden kött. Detsamma gäller skalets hårdhet. Till och med färgen på dem skiljer sig ofantligt mycket. De går allt emellan plastigt läppstiftröda till höstlövsorange. Uppläggningen blir därför lätt breathtaking. Lite grön dill på toppen och du har ett vackert fjäll med sensommarens alla färger.
Men hårdheten i skalet är ett stort minus. En del kräftor är så hårda att de nästan inte går att bita igenom. Jag som aldrig använder kräftbestick kan därför känna visst obehag över tanken på vad mina tänder utsätts för.
Men, till syvende och sist, jag tycker om dessa kräftor. Smaken på innanmätet är söt och god, nästan åt krabbhållet. Det är inte ovanligt att hitta kräftsmör på insidan av skalet och stjärtarna är alltid välfyllda. Lobsters spanska jumbokräftor får en stark sexa, på en tioskala. Prisvärda, snygga och goda – men hårda och ibland med tomma klor.
Till kräftorna drack jag Franziskaner Weissbier och en blended whiskey. Whiskeyns starka och stora smakflora passar minst lika bra som snapsens. På systemet sa de till mig att jag skulle välja en vanlig ljus lager till kräftorna, men själv föredrar jag en öl med lite starkare beska och sötma. Det gifter sig med lagens sälta.
Men. Det finns olika skal, köttmängd, storlek och färg. Där ser jag ett recensionsvärde
Det lustiga är att de spanska kräftorna som vi kan köpa är samma sort som de kinesiska, men de turkiska kräftorna tillhör däremot en annan familj. Turkiet och Spanien ligger ju som bekant förhållandevis nära varandra. Det är långt mellan Spanien och Kina.
Hur som helst, att äta spanska kräftor är således ungefär samma sak som att äta kinesiska. Smaken är i princip densamma, och stjärtarna är lika välfyllda. Klorna är olika från kräfta till kräfta, både när det kommer till köttets konsistens och mängden kött. Detsamma gäller skalets hårdhet. Till och med färgen på dem skiljer sig ofantligt mycket. De går allt emellan plastigt läppstiftröda till höstlövsorange. Uppläggningen blir därför lätt breathtaking. Lite grön dill på toppen och du har ett vackert fjäll med sensommarens alla färger.
Men hårdheten i skalet är ett stort minus. En del kräftor är så hårda att de nästan inte går att bita igenom. Jag som aldrig använder kräftbestick kan därför känna visst obehag över tanken på vad mina tänder utsätts för.
Men, till syvende och sist, jag tycker om dessa kräftor. Smaken på innanmätet är söt och god, nästan åt krabbhållet. Det är inte ovanligt att hitta kräftsmör på insidan av skalet och stjärtarna är alltid välfyllda. Lobsters spanska jumbokräftor får en stark sexa, på en tioskala. Prisvärda, snygga och goda – men hårda och ibland med tomma klor.
Till kräftorna drack jag Franziskaner Weissbier och en blended whiskey. Whiskeyns starka och stora smakflora passar minst lika bra som snapsens. På systemet sa de till mig att jag skulle välja en vanlig ljus lager till kräftorna, men själv föredrar jag en öl med lite starkare beska och sötma. Det gifter sig med lagens sälta.
Koka alltid ny lag
Glöm inte att ALLTID koka ny lag dagen innan du ska äta kräftor. Även om du köper svenska dyra signalkräftor är lagen mesig. Kräftkokarna snålar på dillen och saltet. Det är så enkelt, och så gott att göra själv.
Kräftlag, räcker till ett kg kräftor:
2,5 l vatten
1 dl salt
Rikligt med krondill
Socker
öl
Blanda ihop och koka upp. Snåla inte på ölen. Du vill komma åt beskan. Häll i nästan en hel öl. Drick upp det som blir kvar. Samma sak med sockret, du vill få sötma. Ha i en liten näve. Två-tre msk ca.
Låt lagen sjuda i tio minuter. Ta av från plattan. Plocka upp krondillen. Om den får ligga kvar blir lagen besk. För besk. Låt svalna.
Häll av lagen från dina köpta kräftor. Om de varit frysta ska du såklart se till att de tinat. En del sköljer till och med av kräftorna för att bli av med så mycket fullag som möjligt. Det gör inte jag. Häll kräftorna i lagen, täck över och ställ in i kylen. Plocka fram en halv minut innan du ska äta. Iskalla kräftor är gott.
Självklart går det här receptet bra att använda om du ska koka fångade kräftor också. Låt då kräftorna koka i åtta till tio minuter. Se bara till att vattnet håller sig kokande när du lägger i de små kräken. Tänk på att det är önskvärt att göra deras lidande så kort som möjligt. Det är hemskt tråkigt om du häller i för många kräftor åt gången och vattnet kyls ner. Då dör de inte direkt. Då lider de. Lägg i med huvudet före.
Fotnot: Jag ska även slå ett slag för ljumna kräftor här framöver. Se kommande inlägg.
Kräftlag, räcker till ett kg kräftor:
2,5 l vatten
1 dl salt
Rikligt med krondill
Socker
öl
Blanda ihop och koka upp. Snåla inte på ölen. Du vill komma åt beskan. Häll i nästan en hel öl. Drick upp det som blir kvar. Samma sak med sockret, du vill få sötma. Ha i en liten näve. Två-tre msk ca.
Låt lagen sjuda i tio minuter. Ta av från plattan. Plocka upp krondillen. Om den får ligga kvar blir lagen besk. För besk. Låt svalna.
Häll av lagen från dina köpta kräftor. Om de varit frysta ska du såklart se till att de tinat. En del sköljer till och med av kräftorna för att bli av med så mycket fullag som möjligt. Det gör inte jag. Häll kräftorna i lagen, täck över och ställ in i kylen. Plocka fram en halv minut innan du ska äta. Iskalla kräftor är gott.
Självklart går det här receptet bra att använda om du ska koka fångade kräftor också. Låt då kräftorna koka i åtta till tio minuter. Se bara till att vattnet håller sig kokande när du lägger i de små kräken. Tänk på att det är önskvärt att göra deras lidande så kort som möjligt. Det är hemskt tråkigt om du häller i för många kräftor åt gången och vattnet kyls ner. Då dör de inte direkt. Då lider de. Lägg i med huvudet före.
Fotnot: Jag ska även slå ett slag för ljumna kräftor här framöver. Se kommande inlägg.
Dyra kineser
Just det, det måste vi prata om. De kinesiska kräftorna är dyra i år, på grund av dålig fångst under året.
Många talar ofta illa om kinesiska kräftor, att de är omöjligt hårda i skalet och att deras knallröda färg inte är tilltalande.
Jag anser att de ofta är välfyllda och välsmakande, att deras lite plastiga uppsyn passar ganska bra på ett osmakligt och överdådigt kräftbord.
Men jag tänker inte betala 120:- för dem. Det är de inte värda.
Många talar ofta illa om kinesiska kräftor, att de är omöjligt hårda i skalet och att deras knallröda färg inte är tilltalande.
Jag anser att de ofta är välfyllda och välsmakande, att deras lite plastiga uppsyn passar ganska bra på ett osmakligt och överdådigt kräftbord.
Men jag tänker inte betala 120:- för dem. Det är de inte värda.
Magisk sensommar nalkas
Snart är vi där. Snart är vi där.
Inför min ankommande födelsedag köpte jag årets första paket frysta kräftor. De ligger nu i lag och kommer att avnjutas i morgon kväll.
Jag vet att jag har lovat mig själv att jag ska fiska kräftor i skogen i år, men jag ställer mig allt mer tveksam till det. Eftersom jag arbetar som redigerare på Alingsås Tidning nu under sommaren, kan det bli svårt att hinna med en resa till skogs. Vi får se. Sicklasjön var både trivsam att vara vid och mängden kräftor var över förväntan. Kanske hamnar vi där i år igen. En kväll i augusti får det bli den här gången. Förra året var vi ute lite väl sent tror jag. Det var rätt kallt vill jag minnas.
I år ska jag även förbereda mig mer. Mört ska fiskas i god tid innan kräftfiskekvällen. Burar ska lagas från eventuella hål. Kaffe ska kokas. Kaka ska bakas. Batterier ska bytas i ficklampan. Vadarstövlar ska plockas fram. Framför allt – en håv ska införskaffas.
Förra året tappade jag ett flertal kräftor på djupt vatten. I år ska ingen komma undan.
Återkommer med recension av kräftorna imorgon. Nu återstår sömn.
På återseende.
Inför min ankommande födelsedag köpte jag årets första paket frysta kräftor. De ligger nu i lag och kommer att avnjutas i morgon kväll.
Jag vet att jag har lovat mig själv att jag ska fiska kräftor i skogen i år, men jag ställer mig allt mer tveksam till det. Eftersom jag arbetar som redigerare på Alingsås Tidning nu under sommaren, kan det bli svårt att hinna med en resa till skogs. Vi får se. Sicklasjön var både trivsam att vara vid och mängden kräftor var över förväntan. Kanske hamnar vi där i år igen. En kväll i augusti får det bli den här gången. Förra året var vi ute lite väl sent tror jag. Det var rätt kallt vill jag minnas.
I år ska jag även förbereda mig mer. Mört ska fiskas i god tid innan kräftfiskekvällen. Burar ska lagas från eventuella hål. Kaffe ska kokas. Kaka ska bakas. Batterier ska bytas i ficklampan. Vadarstövlar ska plockas fram. Framför allt – en håv ska införskaffas.
Förra året tappade jag ett flertal kräftor på djupt vatten. I år ska ingen komma undan.
Återkommer med recension av kräftorna imorgon. Nu återstår sömn.
På återseende.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)