Skördefest

Frostnätterna närmar sig och september går mot sitt slut. Lördagens kräftskiva står runt knuten. Det kan vi se som det definitiva slutet på kräftsäsongen 2010. Efter det återstår kontemplation och eftertanke.

Jag såg ett recept på ost- och dillbröd i Buffé häromdagen, och det låter helt lysande att bjuda på till kräftorna och västerbottenpajen. Dessutom plockade vi kilovis med trattkantareller och trumpetsvamp i Falun, som vi gör stuvning av och serverar på toast.

Det vattnas i munnen. Jag återkommer med recept.

Tjocka tanten sjunger

Vi kan nu konstatera att kräftsäsongen går mot sitt slut. Tidningarna skriver allt mindre om fisket och kvällarna har blivit kyliga och sena. Det är bara några få initierade som orkar pallra sig ut i höstnatten och frysa arslet av sig. Den bekväma stannar hemma i stugvärmen.

Jag tillhör inte den senare kategorin. Jag skulle gärna dra mig ut en gång till. Prova en annan Stockholmssjö. Klä på mig ännu ett lager under mina vadare. Men logistiskt sett blir det svårt. Jag har en dotter på knappa två månader som inte skulle uppskatta en natt utomhus. Hon föredrar att ligga på sin fårfäll i lägenheten. Hon var dock med en vända vid Sicklasjön. Det är viktigt att börja i tid.

Det gör lite ont, men det enda som för mig egentligen återstår av säsongen är en kräftskiva.

Så, hur ska jag sammanfatta kräftsommaren 2010? Kort vill jag påstå, men det är inget specifikt för den här sommaren. Jag har aldrig förberett ett kräftfiske så länge som jag gjort i år, och det lustiga är att jag redan är inne på nästa säsong. Planer finns. Det är så jag överlever tio av tolv månader. Jag planerar.

Men nu ska vi inte hänga läpp. Istället ropar vi, som Albert Engström, "Kräftor kräva dessa drycker" och skålar för en fin säsong.

Skål.

Minnen av augustihimlen

Jag är van vid 33 stycken. Trots att vi hade ett femtontal burar fick vi nog sällan mer än 33 kräftor när vi fiskade i Vällan i Falun.

Jag kommer ihåg Hemmets kokbok vars rygg hängde löst i några trådar, och många av sidorna var ihopklibbade av gammal tomatsås och bulldeg. Jag minns sidorna där kräftrecepten fanns. "3/4 dl salt" var överstruket, och istället hade min pappa kladdat dit "1 dl". Strax under hade han skrivit "öl". Vid sidan om receptet skrev han fångsrapporter. Inte för landsfiskalens skull.

Datum, år, plats och antal fångade kräftor.

Det är med stolthet jag i år inviger vår kokbok med min första fångstrapport.
1/9 - 2010
Sicklasjön - 88 signalkräftor

Jag kom till Sicklasjön vid femsnåret på eftermiddagen. Inte förrän vid halv nio såg jag första kräftan. Trots det lyckades jag plocka ett femtiotal kräftor för hand. Det är drygt tio kräftor i timmen ungefär. Riktigt roligt.

Resten fick vi i burarna.

Det resulterade i tre kok. Jag frös inte in dem innan. Det fanns vare sig tid, eller plats i frysen, men jag lovar att varje kräfta åkte i kraftigt kokande vatten med huvudet före.

Har inte haft tid att skriva om onsdagens kräftfiske, men jag återkommer så snart jag har en stund över.

Ikväll äter jag kräftor hos Sofias föräldrar.

88 starka

88 kräftor blev det till slut. Jag kan inte vara annat än nöjd. Nu ska jag sova så gott som jag bara gör efter kräftfiske.

Första kräftan

Första kräftan spottad! Den smet.

Intet nytt

Inga kräftor än, men jag såg en stor sjöfågel. Alltid nåt. Tre burar är i. Två med mördarsniglar. En med braxen. Myggigt!

Sol på julafton

Solen!

Regn på julafton

Det öser ner. Men det hör till. När inte oron för landsfiskalen finns, måste jag ha något annat att oroa mig över. Jag bidar min tid. Smhi lovar att det blir fint väder senare ikväll.

Lång dags färd mot natt

Med ljus och lykta och mört ska vi ikväll fiska upp så många kräftor som våra fiskekort tillåter. Vid Sicklasjöns södra strand låter vi våra ljuskäglor pynta vattenytan som eldflugor.

Vägen dit har varit lång. Från ett tips jag fick i somras om att kräftfiskekorten över huvud taget existerar, till oändligt letande på internet efter information om sjöarna. All den tiden förgäves kan jag säga. Det finns i princip ingenting att hitta. Förra årets information om fiskekort ligger uppe på Sportfiskarna Stockholms hemsida, och den informationen är inte längre aktuell.

Jag ringer det telefonnummer som står på fiskekortet, och kommer i kontakt med en trevlig kvinna som berättar att det endast är en del av Sicklasjön som är tillåten att fiska i. Hon förklarar även att kortet gäller från midnatt till midnatt den 1 september. Inget av detta framgår på deras hemsida. Hon menar att den dåligt uppdaterade hemsidan beror på bristande kommunikation mellan vikarier som kommit och gått.

Skärpning Sportfiskarna Stockholm. Om ni faktiskt vill ha ut folk i sjöarna så borde ni göra informationen om fiskekorten synlig och enkel att hitta.

Den konspiratoriske kanske funderar på om det i själva verket finns ett syfte i att ha kräftfisket undangömt. Kanske hålls kräftfisket nere, och kräftbestånden uppe, tack vare att få initierade hittar informationen.

Så är det självfallet inte.

Om ett par timmar åker jag äntligen ut. Innan det ska kaffe kokas, burar kontrolleras och kamerabatteri laddas. Jag kommer att uppdatera bloggen på plats.

Julafton!