Det är ganska trivsamt med chili. Enkelt att odla upp, enkelt att få frukt, användbart till matlagning. Jag har förstått att paprika också ska vara ganska lätthanterligt, men jag är tämligen ointresserad av den mesiga grönsaken. Chili däremot är det krut i.
När du köper en färsk chili i din mataffär så kan du ta hand om fröna, det vill säga torka dem och sätta dem i lite såjord. Efter några dagar kommer små skott upp, flytta då över dem i separata krukor. De trivs med att ha det lite trångt så länge de är små, så börja med kruka av modell mindre. När plantan blivit större planterar du givetvis om den i större krukor.
Efter ett par månader börjar plantan att blomma. Då är det dags att pollinera. Ta en pensel och jobba från blomma till blomma. Pudra. Samlag, snusk och sex.
Jag har hört att man ska klippa bort de första frukterna som kommer. Gör du det lägger inte plantan allt krut på de förstfödda, utan fokuserar på att ge fler blommor och därmed fler frukter.
Chili är egentligen ettårig. Åtminstone står det så på fröförpackningen, men om du låter bli att vattna för mycket kan du få den att gå i dvala över vintern. Det gick bra för mig förra året. Se till att klippa ner den bara, så den inte blir en lång och tanig skånk utan blad. Bättre om den med nya tag får växa upp igen.
Min pappa beställde ett gäng fröpåsar åt mig, med olika sorters chili. Havanna (habanero), fish pepper och sweet banana. Det är lätt att nörda ner sig, och gillar man inte den starkaste sorten kan man odla en svagare. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra med all habanero som vi får, den är en av världens starkaste sorter, och så hård är jag inte så att jag klarar av att äta den helt upp och ner. Får försöka göra pulver av dem.
Så ut till era fröaffärer och köp på er ett gäng chilisorter! I februari/mars är det dags att sätta dem.
För lyckad plantering krävs god planering.
Class dismissed.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar