2012-09-18

Sen uppdatering

Årets kräftfiske är över. 
 
Jag har varit ute två gånger. Dels, för tredje året i rad, i Sicklasjön. Dessutom har jag fått följa med en fiskerättsinnehavare till Sicklasjöns syster – Järlasjön. De två sjöarna sitter ihop och jag har länge velat pröva att fiska där, eftersom min bror fått rätt ordentligt med kräftor där tidigare år. 

Sommaren var som bekant kall och blöt, vilket har gjort att de som var ute tidigt och fiskade kräftor fick gå hem nästan tomhänta. Det verkade inte vara förrän i början av september som det kom igång ordentligt. Min bror var som bekant i Järlasjön och fiskade. De gick hem med 2 kräftor. Helt otroligt dåligt. Det var i början av augusti, så när vi fick höra det bestämde vi oss för att skjuta på vårt fiske. 

Den 7 september stod vi äntligen på Sicklasjöns strand. Vädret var helt ok, det duggade lite på eftermiddagen, men det klarnade upp frampå kvällen. Dessutom var det nästan vindstilla, vilket gjorde att vi hade mycket bra förutsättningar för att plocka mycket för hand. 

Tio burar och ett antal stickor med mört senare kunde vi konstatera att det inte var lika hopplöst för oss som det varit för brorsan. Jag och min syster tog rätt många ganska tidigt för hand, så vi trodde att vi skulle slå vårt rekord på 87 kräftor. Det visade sig dock vara falska förhoppningar. Efter halv elva  var det nästan dött. Jag vet inte om det berodde på att vi var ute så sent på året och att mörkret la sig så tidigt (i vanliga fall tycker jag att de brukar vara aktiva fram till halv tolv i alla fall), men vi kom hem med 57 kräftor. Ingen höjdare alltså.
 
Efter en veckas förkylning och kontemplation var det så dags för den berömda Järlasjön. Men vädret var så risigt att vi bestämde oss för att bara lägga i burar. Vi orkade inte sitta och frysa vid strandkanten. Fem burar. Mest för att det är kul att få prova. 
 
Vi gick hem, åt middag, skrattade åt hur slöa vi var som bara satt i värmen och väntade in kräftorna. Vid elva-snåret gick vi ner och drog upp burarna. Sju kräftor. 
 
Vi lyste oss hemåt längs med strandkanten och tog upp 13 till. Ett tjog med andra ord. 
 
Det är något som har hänt med Järlasjön. Det är värt för mig att återkomma till.
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar